Stefan Johansson (1876–1955)
Sommarnattsskyn, okänt årtal
Stefan Johansson är en sådan där konstnär som lätt hamnar lite vid sidan av de stora berättelserna, trots att målningarna är fulla av precision och stillsam magi. Han målade porträtt, interiörer och stadsbilder där ljuset nästan alltid spelar huvudrollen.
Runt 1910 började han arbeta med en egen metod där han byggde upp färgen i många lager på linneduk och sedan tvättade bort den igen, om och om igen. Kvar blev ett särskilt skimmer, som om bilden långsamt tänds framför ögonen.
Ofta är det kväll eller skymning i hans motiv. Gatlyktor, fönsterljus och det sista dagsljuset får en nästan drömlik närvaro.
Stefan Johansson målade inga stora gester.
Han målade ljuset – och lät resten hända runt omkring.